Under två dagar samlas skogsindustrin och forskare från hela Norden i Umeå för en exkursion och konferens om digitalisering och ny teknik.
DIIF har idag deltagit vid exkursionen i Hössjö i Umeå där vi tillsammans med Niclas Noord från Svenska skogsplantor har visat upp demonstratorn Automatiserad mätning av skogsplantor.
”Idag mäts plantorna på plantskolorna manuellt, något som är väldigt tidskrävande. Med en automatiserad lösning kan både värdefull tid frigöras och vi får en kontinuerlig detektion redan från ett tidigt skede för att avgöra om plantor inte växer som förväntas. Det skapar möjligheten att tidigt sätta in åtgärder och säkerställer att vi får starka och friska plantor.” berättar Jonas Holmlund, teknisk expert på Adopticum, som har varit med och utvecklar lösningen.
Demonstratorn tags fram tillsammans med Svenska Skogsplantor och är ett konkret exempel på hur optisk mätteknik kan bidra till en ökad automation och digitalisering i den skogliga värdekedjan.
Under dagen har även små och medelstora företag visat upp sina nya produkter, exempelvis var Martin Englund från Logscom på plats för att visa sin lösning för virkesmätning.
DIIF Digital Innovation In the Forest value chain finansieras av Interreg Aurora, Region Västernorrland, Region Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun, SCA, Holmen AB och Sveaskog.
Hej Gustaf Ulander! Utvecklingsledare på internationella enheten inom Skellefteå kommun och styrgruppsmedlem inom OPTIK.
Berätta vad det innebär för dig att vara styrgruppsmedlem inom OPTIK:
I grunden handlar det om att bevaka att medfinansiering leder till det resultat vi haft i tankarna när beslutet togs. Med det i ryggen vill vi vara med och se till att projektet levererar och ger de nyttor vi vill se, som projektet har beskrivit, säger Gustaf Ulander och lägger till:
Det ger också en möjlighet att få en inblick i Adopticum och OPTIK och är en form av omvärldsbevakning.
Vad tycker du har varit extra intressant med OPTIK?
Angreppssättet, att hjälpa företag att utvecklas genom att ge dem resurser på olika sätt som de inte har själva, och att få dem att öppna ögonen för optisk mätteknik. Det är också ett bra sätt minska glappet mellan det som ses som traditionell industri och det som är närmare det akademiska. En tredje del är kopplat till att optisk mätteknik som har en stark ställning i Europa, en potential som vi inte alltid nyttjat tidigare.
För vem och vilka kan optisk mätning och OPTIK vara till nytta?
Det vi sett är att det är olika ingångar, och olika styrkor och nyttor. Det kan vara enklare att uppfatta nyttan när man kan ersätta farliga arbetsmoment och ersätta dessa med optiska mätmetoder, det är kanske den lägst hängande frukten men jag ser det även ur ett rättviseperspektiv; att fler verksamheter får ta del av utvecklingen som sker.
Varför är det viktigt för norra Sverige med ett projekt som OPTIK?
Det finns flera komponenter. En viktig del är att inte bara företag nära storstadskärnorna kan få hjälp med utveckling . Därför är satellitkontoren som Adopticum och OPTIK haft på ett antal orter klockrena. Det visar på stor respekt för företagen här i vårt område – att man kommer ut till dem. Det har en funktion att komma närmare innovation och akademi, att företagen får känna att de inte är så långt borta bara för att man är ett litet företag i Arjeplog ska också kunna få ta del av förutsättningar som finns.
Sist – vad ser du för möjligheter framåt?
Något som vore intressant vore att sammanföra företagen som fått stöd så de får dela med sig till varandra, ett erfarenhetsutbyte som kunde bli väldigt intressant att följa.
Hur ser du på Adopticums utveckling och betydelse?
Det är en viktig verksamhet med potential att vara bryggan mellan forskning och akademi som är långt fram i utvecklingen och att omsätta detta i företagens innovationsverksamheter. Adopticum har en superviktig roll här. Vore spännande att se hur andra aktörer inom innovationssystemet kan inkludera Adopticum i olika sammanhang.
Sist – vad ser du för möjligheter framåt?
Något som vore intressant vore att sammanföra företagen som fått stöd så de får dela med sig till varandra, ett erfarenhetsutbyte som kunde bli väldigt intressant att följa, förklarar Gustaf Ulander avslutningsvis.
Är det nu ni tar chansen och testar den där idéen? Ni vet den där ”Borde vi inte kunna…?” som ni har gått och tänkt på.
Just nu har vi ett kostnadsfritt förstudieprojekt kvar där vi tillsammans kan svara på om er idé kan realiseras med optisk mätteknik.
Hittills har vi inom projektet OPTIK hjälp 10 företag att svara på frågor som ”Kan vi mäta påbyggnad av snö och is på vindkraftverk?” eller ”Kan vi mäta temperaturen på ostmassan under tillverkning?”
Vad vill ni kunna mäta? Ingen idé är för stor eller liten så tveka inte att höra av dig till oss så kanske det blir just ni som får den sista platsen!
Läs mer om projektet OPTIK här.
Inom ramen för projekt DIIF har en demonstrator för Automatiserad mätning av skogsplantor tagits fram för att visa hur optisk mätteknik kan lösa faktiska utmaningar och bidra till en ökad automatisering och digitalisering i den skogliga värdekedjan.
Åsa Almström, teknisk projektledare på Adopticum berättar:
”Demonstratorn visar hur höjden på skogsplantor i växthusmiljö kan mätas automatiska med datorseende och stereo-kameror. Den har utvecklats i samverkan med Svenska Skogsplantor som har bistått med kravställning och data från verklig odling från den svenska sidan.
Vi ser att intresse för demonstratorn finns i alla länder i Interreg Aurora-området. Exempelvis har Centria i Finland deltagit i projektet för att säkerställa att lösningen utvecklas för möta en så bred behovsbild som möjligt.”
DIIF Digital Innovation In the Forest value chain finansieras av Interreg Aurora, Region Västernorrland, Region Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun, SCA, Holmen AB och Sveaskog.
ForskarFredag är en del av vetenskapsfestivalen European Researchers’ Night and Researchers at Schools med evenemang över hela Europa den sista helgen i september varje år.
DIIF har deltagit på ForskarFredag på Campus i Skellefteå med tema Jorden under våra fötter. Temat omfattade både jordhälsa med allt liv som döljer sig under våra fötter i en välmående jord och relationen till planeten vi alla bor på.
I Skellefteå har elever från 10 klasser i årskurs ett på gymnasiet fått arbeta kring temat Vitberget som resurs och tillsammans tagit fram projektidéer på hur Vitberget ska användas. Eleverna har arbetat med uppdraget under september månad med stöd av forskare från bland annat SLU och LTU.
Under ForskarFredag har varje klass fått presentera sina idéer i för en jury på Campus Skellefteå. Idéerna rörde sig om allt från Uteklassrum till en ny Vitbergsstuga. Maria Strand från Adopticum och DIIF hade förmånen att få vara med i juryn och lyssna på alla spännande idéer:
”Det har varit väldigt kul att få lyssna på alla projektidéer, eleverna har verkligen engagerat sig kring temat. Jag tyckte extra mycket om idéen om att en Överlevnadsbana som eleverna från Naturbruksgymnasiet presenterade. De vann även priset för Bästa presentation”
Under dagen deltog DIIF även i en utställning med tema Skogens nyttjande tillsammans med forskare från Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet.
DIIF visade bland annat demonstratorn Automatiserad mätning av skogsplantor för eleverna. Demonstratorn visar hur höjden på skogsplantor i växthusmiljö kan mätas automatiska med datorseende och 3D-kameror. Den har utvecklats i samverkan med Svenska Skogsplantor som har bistått med kravställning och data från verklig odling.
Demonstratorn tillsammans med en interaktiv handgest detektor som eleverna kunde utmana i sten-sax-påse gjorde att många elever till och frågade om DIIF.
För att ytterligare väcka elevernas intresse och koppla till dagens tema så hade Naturstigen på Vitberget filmats och renderats med hjälp av Gaussian Splatting. Det gav oss en fotorealistisk 3D modell av Naturstigen som vi röra oss runt i.
#DIIF Digital Innovation In the Forest value chain finansieras av Interreg Aurora, Region Västernorrland, Region Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun, SCA, Holmen AB och Sveaskog.
Vid två tillfällen har Adopticum besökt Arjeplog och tillsammans med Argentis öppnat upp Satellitkontor. Det innebär att Adopticum etablerar tillfälliga kontor på olika orter runt om i Norrbotten och Västerbotten.
Satellitkontoren är en del av OPTIK-projektet och arrangeras tillsammans med näringslivskontoren, kommunerna och andra lokala parter. Maria Strand vVD på Adopticum och projektledare i OPTIK berättar:
- För oss är det viktigt att OPTIK är ett projekt som är till för företag i hela regionen, därför har vi valt att öppna upp Satellitkontor för att möta företagen där de arbetar och verkar.
- Vi vill skapa en möjlighet att ses på plats – något som kan vara till stor nytta för exempelvis småföretagare som har fullt upp med den egna verksamheten.
Lotta Lestander, VD på Argentis näringslivsbolag i Arjeplog berättar mer om vad hon tänkte när hon fick frågan om att arrangera ett Satellitkontor:
- Min första tanke var att det är ett spännande koncept, och att det är kopplat till optik och optisk mätning ett teknikområde som är nytt för oss. Så intressant att få veta mer om detta område, hur kan det stötta våra företagare?
- I Arjeplog finns många fantastiska småföretagare, ofta kallade soloföretagare och ibland kan det vara viktigare att få kännedom om vad man inte ska göra – för att sedan kunna välja rätt.
- Genom att få föra ihop Adopticum och OPTIK, som är duktiga på såväl teknik som själva mötet och är genuint intresserad av att kunna stötta en företagares verksamhet byggs förtroende, och företagen får känna sig stolt över det de gör kändes därför väldigt rätt.
Optisk mätning – är det något som kan skapa värde före Arjeplogs företagare?
- Absolut, vi har gjort flera företagsbesök tillsammans med Adopticum och ser att på princip alla företag vi besökt finns det möjlighet att använda optisk mätning. Ett exempel är Kents Allmek i Arjeplog som kommit vidare i kontakten och fått konkret stöd av projektet, vilket känns jättebra.
- Att träffas fysiskt och se varandra, lokaler, vilka förutsättningar som finns ger en helt annan förståelse. Det sänker trösklarna både för oss och våra företag då det är lättare att knyta kontakt och att få till bra samtal när de är på plats, säger Lotta Lestander och lägger till:
- Att projektet handlar om ökad innovationsförmåga är positivt. Något som kan kombineras både med business as usual men också att man tänker på helt nya sätt i samråd med Adopticum under OPTIK-projektet.
- Eftersom Adopticum och OPTIK varit på plats två gånger kunde vi synka andra besöket lite mer, även om det första besöket gav en hel del spännande diskussioner och möten. Vi pratar inte bara optisk mätning utan även affärsutveckling i stort. Det har varit suveränt att ha dem här! Vi skulle gärna se denna typ av upplägg fler gånger - regionala projekt kan ge stor lokal nytta.
Maria Strand vVD och projektledare på Adopticum och OPTIK är väldigt nöjd med etableringen av Satellitkontor – och inte minst med det fina välkomnade man möttes av i Arjeplog:
- Vi har fått fantastiskt fint mottagande av Lotta och hennes kollegor på Argentis. Vi ser fram emot att komma tillbaka till dem och Arjeplog för vårt nästa Satellitkontor!
Läs mer om projektet tillsammans med Kens Allmek här.
Arne Morén, tidigare bland annat ekonom, revisor och ekonomichef på Wallmarks Såg samt VD på Ackra Invest AB kombinerar nu sin tid som pensionär och konsult – och inte minst som ny orförande i Adopticums styrelse.
-Jag känner till Adopticum sedan tidigare, bland annat genom Staffan Larsson som också sitter i styrelsen. Jag ser fram kunna bidra med ett bra och framåtskridande styrelsearbete baserat på mina många år som styrelseordförande i ett flertal bolag.
Vad ser du mest fram emot gällande att vara en del av Adopticums styelse?
-Jag ser fram emot att lära mig mer om optisk mätning och Adopticums verksamhet, vilket ska bli oerhört spännande, säger en förväntansfull Arne Morén.
I Ny Teknik kan ni läsa om Romitek och Maria och Jens innovativa lösning för trådvalsverk. De har utvecklat en robot för trimning av valstråd som medför både stora ekonomiska och miljömässiga vinster.
- Bara i Europa innebär det att drygt 60 000 ton tråd per år som vi kan rädda från att skrotas i onödan. Det motsvarar ungefär 180 000 ton koldioxid om året, berättar Jens i artikeln.
Vi har förmånen att få arbeta med Jens och Maria inom ramen för vårt projekt OPTIK där vi arbetar med att utveckla ett mätmodulkoncept som kan utföra icke förstörande mätningar på valsad plåt. Modulen är tänkt att integreras i deras trimningsrobot.
Läs artikeln i Ny Teknik här.
Hej där Peter Bomark, teknisk specialist på Adopticum!
Berätta mer om din roll.
Jag är en teknisk problemlösare som får kika in i företagens verksamhet och dagliga drift med uppdrag att hitta förslag till lösningar på utmaningar som de stött på, eller undersöka om det finns förbättringspotential i deras processer. Fokus ligger på optisk mätteknik, men om de behöver hjälp inom andra områden så har Adopticum bra koll på innovationsstödssystemet och kan hjälpa företagen att hitta rätt samarbetspartner. Det som ger mig mest är att få en inblick i olika branscher och verksamheter, jag gillar utmaningen i att försöka tillämpa den (optiska) verktygslåda jag bär med mig i nya applikationer.
Finns det någon optisk lösning som du tycker är extra nyttig eller spännande?
Inte en optisk lösning i sig, men en viktig del av många lösningar med optisk mätteknik handlar om att analysera och förstå bilder. För mig är det spännande att samma algoritmer som används på bilder från satelliter också används på mikroskopibilder eller övervakningskameror. Datorseende är ett fält som har tillämpningar i princip överallt, och det dyker upp nya möjligheter varje dag, förklarar PeterBomark.
Varför är projektet OPTIK så bra att vara med i?
Utvecklingen av konsumentelektronik driver ner priserna på sensorer och teknik som tidigare bara varit tillgänglig i dyra industriella mätsystem dyker upp i betydligt billigare former. Detta öppnar för tillämpningar som tidigare inte varit kostnadseffektiva och betyder att även mindre företag kan dra nytta av optisk mätteknik i sin verksamhet. Det finns dock fortfarande ett hinder som kvarstår - kunskapströskeln för att börja titta på tillämpningar är fortfarande rätt hög.
Det är få som har möjlighet att ta den initiala risken med att börja utvärdera tekniken. Där kommer OPTIK in. Projektet hjälper företagen att komma över kunskapströskeln, och kan minimera riskerna som de behöver ta för att börja arbeta med optisk mätteknik som hjälpmedel i sin verksamhet.
Hur ser du att optisk mätteknik kan bidra till utvecklingen av Västerbotten och Norrbotten?
Många företag använder redan optisk mätteknik i sina produktionslinor eller för att utvärdera sina färdiga produkter. Det jag tror kommer utvecklas mer är att använda kameror och maskininlärning för att förstå, kartlägga och optimera hela sin verksamhet. Det har blivit billigt att sätta upp övervakningskameror, när det samkörs med data från produktionssystemen så är steget inte långt till att börja förstå orsaker till kvalitetsavsteg och produktionsstopp.
Vill du veta mer? Hör av dig till Peter eller någon annan i projektgruppen för ett teams-möte eller träff.
Webbinarium 3 september 2025 kl 09:00 - 11:45
Välkommen till ett webbinarium om hållbarhetsrapportering i skogsbranschen - från regelverk till verklighet
Hur påverkar det nya EU-direktivet CSRD din organisation? Vad innebär ESRS och hur förbereder sig olika aktörer för framtidens hållbarhetsrapportering?
Skogforsk och Skogstekniska klustret bjuder in till ett kostnadsfritt webbinarium där vi samlar experter, företag och revisorer för att belysa olika perspektiv på hållbarhetsrapportering enligt CSRD.
Webbinariet börjar med att PwC ger er en introduktion till CSRD-direktivet, rapporteringsstandarderna ESRS och VSME samt en uppdatering kring vad som händer på området med Omnibus-förslagen. Efter det får ni höra hur två aktörer från olika delar av den skogliga värdekedjan: Sveaskog och Lindbäcks har arbetat utifrån detta med sin egen rapportering och hur de ser på arbetet framåt under rådande förändringar. Webbinariumet avrundas med en inblick i revisorperspektivet där Grant Thornton beskriver hur de arbetar med granskning av hållbarhetsrapporter.
Webbinariet arrangeras inom ramen för projektet DIIF som vi bedriver tillsammans med Skogstekniska klustret och Centria.
Läs mer och anmäl dig här